|
|
26.6.2009 / Landsbygdens Folk
Jordbruksrådet godkände principerna för LFA-reformen
Vid det sista rådsmötet under tjeckisk ledning behandlade EU:s jordbruksministrar flera framtidsfrågor. På agendan i Luxemburg stod bland annat reformen av kriterierna för mindre gynnande områden samt jordbrukspolitiken efter år 2013.
Ministrarna antog rådslutsatserna för reformen av kriterierna för mindre gynnade områden (LFA). Frågan har central betydelse för Finland, som enligt jord- och skogsbruksministeriet i sin helhet uppfyller EU:s kriterier.
De kriterier som EU-kommissionen föreslår är låga temperaturer, värmebelastning, markdränering, markens struktur och stenighet, rotdjup i marken, markens kemikaliska egenskaper, markens fuktighetsbalans samt lutningsgrad. Ett område som uppfyller ett av de åtta kriterierna, kan klassas som LFA-område.
Den nya klassificeringen ska enligt planerna tas i bruk år 2014. Fram till dess fortsätter det gamla systemet att gälla.
De låga temperaturerna anses vara det lämpligaste kriteriet för att fastställa Finlands status som mindre gynnat område. Växtperioden är kort och den effektiva temperatursumman är låg.
Det tjeckiska ordförandeskapet lyckades inte övertyga alla medlemsländer om sina slutsatser med avseende på uppföljningen av jordbrukspolitiken efter år 2013. Viljorna i EU är många, framgick det av diskussionen.
Sverige tar i juli över EU:s ordförandeskap. Jordbruksminister Eskil Eliasson har aviserat avsikten att fasa ut de direkta gårdsstöden till jordbruket. Men entusiasmen i de övriga medlemsländerna förefaller tämligen lam.
De stora EU-länderna Tyskland, Frankrike och Spanien kämpar för fortsatta jordbruksstöd. De tre länderna lyfter årligen sammanlagt drygt 20 miljarder euro i form av stöd från Bryssel. Sammanlagt vill 21 EU-länder behålla de direkta stöden efter 2013.
Uttryckligt understöd för sin reformkurs fick Sverige endast av Storbritannien, Danmark och Nederländerna. De fyra länderna ansåg att de tjeckiska rådslutsatserna saknade tillräcklig koppling till marknaden.
De nya EU-länderna kräver i stället en utjämning av stödnivåerna. Länderna i Östeuropa protesterar mot att en jordbrukare i EU-15 erhåller cirka 300 euro per hektar medan yrkesbröderna i öst måste klara sig med 200 euro.
Den tjeckiske rådsordföranden Jacub Sebesta beklagade att rådet inte kunde enas om en enhetlig och klar signal för den framtida jordbrukspolitiken. Men agrarkommissionär Mariann Fischer Boel ansåg att meningsskiljaktigheterna helt enkelt åskådliggör de förestående svårigheterna.
Kommissionen ska i slutet av 2010 presentera ett meddelande om jordbrukspolitiken. Redan följande år får medlemsländerna ta itu med själva lagförslagen, upplyste Fischer Boel.
|
|
