|
|
5.6.2009 / Landsbygdens Folk
EU börjar formulera nästa jordbruksreform
Nästa sommar ska EU-kommissionen lägga fram ett första meddelande om jordbrukspolitiken efter år 2013. Det är dags att lägga korten på bordet, uppmanade agrarkommissionär Mariann Fischer Boel vid ministrarnas informella möte i tjeckiska Brno senaste veckoslut.
Tidtabellen är stram. Lagförslag och underlag för den långfristiga budgetplanen ska ligga färdiga i medlet av 2011, löd Fischer Boels vägkost för de samlade jordbruksministrarna.
Lätt blir det inte att sammanjämka åsikterna. Rådets nästa ordförande, Sveriges jordbruksminister Eskil Erlandsson hann redan senaste vecka ge ett prov på de svenska målsättningarna. Sverige vill att jordbrukets andel av EU:s utgifter ska sänkas.
Å andra sidan föreföll Erlandsson att i någon mån dämpa sina ambitioner vid den informella träffen i Brno. Men själva riktningen är spikad och får stöd av åtminstone Nederländerna, Danmark och Storbritannien.
Frankrike och Spanien vill däremot inte tumma på de nuvarande stöden från Bryssel. Inte heller Tysklands jordbruksminister Ilse Aigner är införstådd med Erlandssons kurs. Hon vill bibehålla ett fungerande jordbruk där man helst inte ska gå och röra gårdsstöden.
Aigner konstaterade att gårdsstöden nyligen har införts. Jordbrukarna har fattat förtroende för systemet. Då bör politikerna inte rusa åstad och på nytt sätta förtroendet på spel genom förhastade beslut, menade den tyska ministern.
Aigner tillade att förhandlingarna om jordbrukspolitiken i framtiden kan försvåras om Lissabonfördraget träder i kraft. Då kommer EU-parlamentet aktivt att delta i utformningen av jordbrukspolitiken.
Agrarkommissionär Mariann Fischer Boel försvarade en jordbrukspolitik efter år 2013, men lämnade detaljerna öppna. Hon lanserade begreppet "offentliga varor" som en motivering för de framtida gårdsstöden. Enligt Fischer Boel handlar det om produktion av såväl livsmedel som miljöprestationer. Hon påpekade att medlemsländerna måste besluta om jordbruksstöden ska skapa inkomster eller finansiera produktionen av offentliga varor.
I tider av fluktuerande priser behöver Europa ett stödsystem som fyller sin funktion. Man måste förhindra att kriser kan skada basen för jordbruksproduktionen. Världen behöver mer mat och en tryggad livsmedelsförsörjning, sade Fischer Boel.
Hon ansåg att EU också i framtiden ska upprätthålla ett gemensamt system för direkta stöd som ett skyddsnät för inkomsten. Men direkta stöd kan också motiveras med att jordbrukarna bevarar ett välskött kulturlandskap och tryggar livsmedelsförsörjningen.
EU måste också förfoga över lämpliga verktyg för att effektivt gripa in i sektorer som skakas av häftiga kriser, i likhet med dagens mjölkpriskris, tillade Fischer Boel.
Trots olika synsätt föreföll de europeiska ministrarna vara eniga om att jordbruket behöver en försvarlig budget också framöver, då det europeiska jordbruket inte kan producera till världsmarknadspris.
|
|
