|
|
29.5.2009 / Landsbygdens Folk
EU-parlamentet blir maktfaktor för jordbruket
Europas jordbrukare har allt skäl att ta Europavalet på allvar. Genom det nya Lissabonfördraget ökar Europaparlamentets inflytande på jordbrukspolitiken på ett avgörande sätt. Minst lika viktigt är att parlamentets inflytande på EU-budgeten stärks.
EU-parlamentet har fått ett oförtjänt rykte som en lam och maktlös EU-institution där parlamentarikerna fördriver sin tid med att godkänna betydelselösa utlåtanden. I verkligheten har parlamentet fått alltmer att säga till om. Parlamentet och ministerrådet är numera EU:s lagstiftande kamrar, som antar de direktiv och förordningar som EU-kommissionen lägger fram.
Enligt principen om medbeslutande måste parlamentet och rådet på många områden, också i frågor som berör jordbruket, enas om en kompromiss för att direktiven ska antas. Ett exempel är den långa debatten om EU:s växtskyddspaket, där kommissionen, ministerrådet och parlamentet efter svåra manglingar kunde enas om en acceptabel kompromiss.
Parlamentet beslutar dessutom om viktiga frågor som EU:s budget och långtidsbudget tillsammans med rådet.
Med det nya Lissabonfördraget får EU-parlamentet betydligt mer makt. Då blir parlamentets medbeslutande en huvudregel. Men det förutsätter att Lissabonfördraget antas av alla EU-länder. Går allt enligt ritningarna, kan Lissabonfördraget träda i kraft redan i början av år 2010. Detta skulle få stor betydelse för styrkeförhållandena mellan EU-kommissionen, ministerrådet och parlamentet.
Kontentan är att parlamentet får mer makt. Detta gäller särskilt på jordbrukets område. Enligt de nya spelreglerna får kommissionen ett slags monopol på lagstiftningsinitiativ, men istället likställs ministerråd och parlament inom 181 politikområden, bland dem hela EU:s gemensamma jordbrukspolitik, energipolitik och klimatskydd med mera.
Om råd och parlament har olika åsikt, ska ett medlingsutskott förhandla fram en kompromiss. Detta kan dra ut på beslutsprocessen, men betyder samtidigt att parlamentet får ett betydligt större inflytande på jordbrukspolitiken.
I praktiken kommer nya EU-parlamentarikerna att få ta direkt ställning till jordbrukspolitikens utformning efter år 2013. Detta gäller självfallet också jordbrukspolitikens andra pelare, landsbygdsstöden.
Parlamentets makt stärks likaså i budgetfrågor. För så kallade obligatoriska utgifter - inte minst jordbruket - utrustas parlamentet med fullständig medbestämmanderätt, tillsammans med rådet.
EU-parlamentet har hittills hållits utanför frågor som berör jordbrukspolitikens första pelare, medan parlamentarikerna har haft sista ordet när de gäller landsbygdsstöden. Framöver blir det fritt fram för parlamentet att bestämma över både den första och andra pelaren.
Parlamentet får därmed alla möjligheter att formulera nästa långtidsbudget från 2010 till 2014 och kan utöva ett stort inflytande på de ekonomiska ramar som jordbruket förfogar över i framtiden. Planeringen av långtidsbudgeten inleds redan nästa år.
Det parlamentariska inflytandet växer också när det gäller personfrågor och tillsättandet av tjänster inom EU:s verkställande organ. Parlamentet måste godkänna valet av kommissionens ordförande samt viceordförande och har rätt att påverka sammansättningen av hela kommissionen.
Parlamentets växande inflytande i jordbruksfrågor ställer högre krav på de enskilda parlamentarikerna. Partierna efterlyser, inte utan skäl, kandidater med kunskaper om jordbruk och jordbrukspolitik.
|
|
