|
|
8.5.2009 / Landsbygdens Folk
Förutsättningarna för spannmålsbörs i Östersjöområdet utreds
En fri handel med spannmålsderivat i Östersjöområdet kunde standardisera priserna och garantera ett högre pris för bättre kvalitet. Det påpekade Jay Layton, expert på spannmålsbörsen i Chicago, under sitt besök i Helsingfors. Spannmålsvolymerna som krävs för handeln är däremot stora.
Jay Layton har lång erfarenhet av internationell spannmålshandel, och har hjälpt till att starta en spannmålsbörs bland annat i Kina. Han konstaterade att fördelarna med en spannmålsbörs är många. Handeln har klara priser från dag till dag för såväl köpare som försäljare. Dessutom justeras priserna enligt tillgång och efterfrågan, vilket innebär att det av marknaden framgår vad det lönar sig att odla.
- Det är enklare att förutspå ifall priserna kommer att stiga eller sjunka. Odlarna får en uppfattning om när det lönar sig att sälja, och när spannmålen med fördel kan förvaras i lagren, berättade Layton.
En annan fördel är spannmålsbörsen gör det möjligt att satsa på specifik spannmålskvalitet. Prisnivåerna för foder- och livsmedelsspannmål skulle synas tydligt i ett börssystem, och motivera odlarna att producera spannmål av hög kvalitet.
- Kvalitetstillägget skulle gynna en liten specialiserad marknad som den i Finland. I synnerhet finländsk havre är uppskattad också i USA för sin goda kvalitet.
Handelsvolymerna inom Östersjöområdet är däremot små jämfört med dem i USA. Layton påpekade att börsen kunde fungera som gemenskap mellan Norden, Polen, Tyskland, de baltiska länderna, och möjligtvis Ryssland. St Petersburg försökte tidigare med en egen spannmålsbörs, men misslyckades.
En referenspunkt för vad som är lönsamt i frågan om spannmålsmängd kunde enligt Layton vara vårvetemarknaden i USA. Handelsvolymen för vete och korn i Europa motsvarar vårvetemarknaden i Chicago. Alternativt kunde länderna omkring Östersjön skapa en anslutning till börsen i Frankrike, eller till den i Chicago. Rybs- och rapspriserna i Finland är redan nu bundna till priset på Matif-börsen.
Om det finns tillräckligt med vilja och möjligheter för att satsa på en egen spannmålsbörs kunde Hamburg, enligt Layton, vara ett realistiskt alternativ som centrum. Läget är centralt och tillgängligt också sjövägen.
- I Finland är hamnarnas hanteringskostnader däremot mycket höga jämfört med USA, vilket borde åtgärdas ifall en börs planeras. Spannmålen kunde också transporteras med tåg, men transport över Östersjön skulle tillåta snabbare åtkomst av såväl den internationella som den inhemska marknaden.
Det stigande marknadspriset på spannmål och förändringarna inom EU:s spannmålspolitik är orsaken till att spannmålsbranschens samarbetsgrupp VYR ville se över tanken på en spannmålsbörs. Även Ryssland överväger möjligheterna. Vete och korn skulle enligt Layton vara de mest sannolika sädesslagen för handeln eftersom odlingsvolymerna är rätt stora.
|
|
