|
24.4.2009 / Landsbygdens Folk
Ingen ljusning på virkesmarknaden
Läget på virkesmarknaden är fortsatt dåligt. Efterfrågan på massaved är i stort sett obefintlig medan ljusglimtarna hittas på timmer- och energisidan. Åland klarar sig bättre - men där skapar den svenska kronan huvudbry.
Någon väsentlig ljusning på virkesmarknaden under de senaste månaderna går inte att skönja ännu. Signalerna är fortfarande negativa, säger Ragnar Gartz som är verksamhetsledare för Södra Skogsreviret.
- Men nu har produktionen anpassats till den minskade efterfrågan och efter sommaren kommer vi troligen att ha en tydligare bild av efterfrågan på virke.
Den obefintliga efterfrågan på massaved skapar mest oro bland företrädarna för skogsbruket. Det har gjort att priserna på massa är på en teoretisk nivå.
- Där vi gör affär så har vi en prisnotering, men man kan inte generalisera på grund av den dåliga efterfrågan. Det finns överutbud på massaved och just nu står virke och köar ute längs vägarna, förklarar Gartz.
Han får medhåll av Jan Slotte, verksamhetsledare för Skogsvårdsföreningen Österbotten.
- Det är svårt att ha en konkret prisbild på massaved. Försäljningsmängderna i dag är så små att det är svårt att säga på vilken nivå marknadspriserna är.
Slotte konstaterar i likhet med Gartz att ljusglimtarna inom en annars stillastående virkesmarknad är att det finns en viss efterfrågan på timmer. Men den senare är orolig över sågverkens betalningskapacitet.
- Sågverken i vårt område uppger att de till och med har brist på sågtimmer, men samtidigt har de ännu större brist på pengar. För oss är det svårt att leverera virke åt dem när erfarenheterna från den senaste tiden visar att de har problem att betala för sig. Läget är osäkert och handeln med sågvaror har stora likviditetsproblem, säger Gartz.
Trots det prekära läget har virkesvolymerna på Revirets område varit på en hög nivå under årets tre första månader.
- Det har varit bättre än vad vi vågade hoppas på i början av året. Räknar vi med rundvirke och energived har vi till och med levererat mera än förra året, berättar Gartz.
Men enligt honom är en minskning av volymerna att vänta från och med april och framåt.
Efterfrågan på energived är dock fortfarande mycket god - och har till och med ökat i Österbotten.
- Både lokala energiandelslag och storindustrin är intresserade av energived, vilket beror mycket på att vi har två dåliga torvsomrar bakom oss, säger Slotte.
Enligt Gartz gäller samma sak för Revirets räkning. Priserna på energived har stigit och utvecklingen har varit mycket positiv.
- Den fina situationen gällande energived har förbättrat våra möjligheter att utföra iståndsättningsavverkningar. I klena bestånd blir allt till energived på grund av de höga priserna, som inte är långt ifrån priserna på massaved som levereras till industrin.
Åland befinner sig i en bättre situation än fastlandet. Det beror på att Ålands Skogsägarförbund/AB Skogen har långa kontrakt med kunder i Sverige som köper massavedsflis.
- Vi lever i en oviss tid, men fortfarande har vi sålt massavedsflis till Sverige. På sågsidan har vi permitterat personal, men nu är alla tillbaka och sågen går för fullt. Förhoppningsvis finns det också i fortsättningen avsättning på sågade varor, säger bolagets verkställande direktör Joakim Blom.
Blom har en försiktigt positiv bild av marknaden eftersom det fortfarande finns avsättning på virke. Men samtidigt har marginalerna minskat och priset på råvaran har gått ned.
- Den svenska kronan påverkar oss enormt mycket. Men återigen har vi haft turen med att ha långa eurokontrakt. Så prisnedgången är inte lika drastisk som på fastlandet.
Den låga svenska kronan är till förtret för hela den finländska skogsindustrin.
- Svenskarna kan sälja sina produkter billigare på grund av den låga kronan. Kronan måste stärkas om den finländska skogsindustrin ska bli konkurrenskraftig.
|
|