|
|
17.4.2009 / Landsbygdens Folk
Jordbruket kläms åt i åländsk sparbudget
Investeringsstödet till det åländska jordbruket skärs i år ner med omkring en halv miljon euro i den sparbudget som landskapsregeringen lagt fram som anpassning till den globala finanskrisen. Landskapsagronom Sölve Högman noterar att det finns olika sätt att tackla detta.
- En möjlighet är att vi på samma sätt som i riket inför särskilda ansökningstider för investeringsstöden. Nu kan man ju på Åland ansöka fortlöpande under hela året, påpekar han.
I praktiken har det åländska systemet hittills inneburit att alla stödberättigade projekt genast har kunnat få pengar.
Enligt förslaget till tilläggsbudget där det sänkta investeringsstödet finns med ska alla avdelningar inom landskapsförvaltningen i år minska sina driftsutgifter med 2 procent.
Utgifterna för lantbrukets räntestödslån sänks i budgetförslaget med 100.000 euro, men Högman påpekar att den inbesparingen underlättas av de sjunkande räntorna.
Utgifterna för lantbrukets avbytarservice som på Åland handhas av landskapet måste i år minska med 32.000 euro.
- Enda sättet är att minska på antalet anställningar och hoppas att alla lantbrukare med mjölk- och köttdjur hålls friska. Det är den bästa besparingen, säger ledande avbytaren Annette Loumann.
Hon tycker att budgetens skrivning om att avbytarservicen i framtiden ska privatiseras är ett dåligt förslag. Hon tror inte heller att man kan spara särskilt mycket på detta. Det kan dessutom bli svårt att hitta någon som är tillräckligt kunnig för uppgiften.
Annette Loumann betonar också att avbytarservicen är fastslagen i lag. Om man ska skära ner på servicen kräver det i många fall direkta lagändringar. Åland har ett system som avviker från övriga landet. Redan vid fyra djurenheter har man på Åland exempelvis rätt till avbytarservice. Dessutom finns det de som anser att det nuvarande åländska avbytarsystemet gynnar köttbönderna och därför borde ändras till förmån för mjölkbönderna, som är mycket mera bundna av sina djur.
- Men det här är som sagt en fråga för politikerna att bestämma om, påpekar Loumann.
Enligt tilläggsbudgeten ämnar landskapsregeringen också "lämna förslag om nödvändiga förändringar" i landskapslagen om avbytarverksamheten. Där sägs dock ingenting närmare om vad dessa förslag innebär.
Också Ålands försöksstation, som för detta år har en budget på 757.000 euro och 13 anställda räknat i helårstjänster, måste skära i sina kostnader. Genom att minska antalet säsonganställda med totalt tio månader sjunker kostnaderna med ca 30.000 euro. Dessutom gör försöksstationen en del andra inbesparingar.
Enligt sparbudgeten ska verksamheten vid Ålands försöksstation "genomgå en grundläggande omstrukturering som berör såväl verksamhetens omfattning som huvudmannaskap".
I budgetmotiveringen sägs samverkan med Pro Agria - Ålands hushållningssällskap vara ett "förstahandsalternativ", som syftar till "betydande besparingar av landskapets kostnader".
Omstruktureringen ska enligt budgeten ske "i samråd med berörda intresseorganisationer", men enligt föreståndaren Ulla Boman har några sådana diskussioner ännu inte förekommit vare sig med försöksstationen eller hushållningssällskapet.
|
|
