|
|
27.3.2009 / Landsbygdens Folk
Fischer Boel vägrar återta kvothöjningar
Fem EU-länder vill stoppa nya mjölkkvothöjningar för att minska pressen på mjölkpriset, men agrarkommissionär Mariann Fischer Boel låter sig inte rubbas. Programmet genomförs som planerat, fastslog hon vid måndagens rådsmöte i Bryssel.
Då jordbrukspolitikens så kallade hälsocheck planerades, rådde brist på mjölk i hela världen. Men bara ett drygt år senare har bristen förvandlats i ett överskott och producenternas avräkningspriser rasar. Genomsnittet för hela EU ligger för närvarande något under 30 cent per kg, men i delar av Tyskland är 20 cent ingen ovanlighet.
Åtminstone fem medlemsländer - Österrike, Tyskland, Ungern, Slovakien och Slovenien - vill riva upp "hälsochecken" med sina stegvisa kvothöjningar. Budskapet är att priset redan pressas under smärtgränsen. Om produktionskvoterna fortsätter att växa, hamnar mer mjölk ut på den mättade marknaden och priset kan sjunka ytterligare.
De fem länderna lade vid rådsmötet fram en promemoria med ett omfattande åtgärdspaket. Kärnpunkten var att kvothöjningarna måste stoppas.
Men det blev kalla handen av Fischer Boel, som var uppenbart förargad över initiativet. Mellanöversynen av CAP från senaste höst kommer inte att röras, kontrade hon.
Fischer Boel uttryckte sin vilja att dryfta olika stödåtgärder, men en komplett omorientering av hälsocheck-beslutet från november 2008 står inte till diskussion, slog hon fast. Agrarkommissionärens strikta linje fick konkret stöd av Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Spanien och Danmark. Det var också klart att ingen majoritet kunde mobiliseras bakom kravet att återta kvothöjningarna.
Finland stöder i princip kommissionens linje. Enligt jordbruksminister Sirkka-Liisa Anttila skulle en plötslig helomvändning skapa förvirring hos producenterna. Anttila ansåg vid rådsmötet att kommissionens initiativ till intervention och exportstöd har varit riktiga. Den finländska delegationen ansåg att interventionsmängderna borde höjas för att stabilisera priserna. Konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter måste stimuleras genom olika kampanjer.
Enligt Fischer Boel är det inte EU:s kvothöjningar som förorsakar krisen på mjölkmarknaden. Kommissionens prognoser tyder på att mjölkmängden i EU stannar mellan fyra och fem procent under de fastslagna kvottaken för det löpande kvotåret 2008/2009.
- Producenterna har förstått hur läget ligger. Det är marknadspriserna och kostnadsstrukturen som ska påverka produktionsbesluten, inte de fastställda kvoterna. Det är ingen plikt att fylla kvoten, bara en möjlighet, sade Fischer Boel.
Priskrisen är desto mer en följd av att de stora producentländerna ute i världen - USA, Nya Zeeland, Australien, Argentina och Brasilien - utvidgar sin produktion, samtidigt som världskonsumtionen går ned som en följd av finanskrisen.
Fischer Boel framhöll att EU har introducerat flera stödåtgärder för näringen, bland annat exportstöd och smörintervention. De värst drabbade mjölkbönderna har också möjlighet att få hjälp via EU:s konjunkturprogram. De tyska mjölkbönderna kan exempelvis se fram emot 90 miljoner euro i konjunkturbidrag. Pengarna ska bland annat användas för höjda premier för betesmark samt till stöd för investeringar i nya ladugårdar.
Enligt Fischer Boel skiljer sig mjölksektorn inte så mycket från andra jordbrukssektorer, att en specialbehandling vore motiverad. Hon påminde om att mjölksektorn kan dra nytta av nationella stödoptioner som exportkreditgarantier eller "de minimis"-stöden.
Tysklands jordbruksminister Ilse Aigner var inte beredd att sluka nederlaget utan vidare.
- Vi får ta en ny diskussion i sommar, konstaterade Aigner efter mötet.
|
|
