|
|
20.3.2009 / Landsbygdens Folk
Öppna stödlistor kan strida mot EU-lagar
En tysk förvaltningsdomstol i Wiesbaden anser att förteckningar på internet över mottagare av jordbruksstöd är olagliga och strider mot lagstiftningen om datasekretess. Målet anhängiggjordes av en jordbrukare som var missnöjd över att hans personliga data i egenskap av stödmottagare hade lagts ut på nätet. Nu ska EU-domstolen utreda om de offentliga webblistorna också strider mot EU-lagstiftningen.
Enligt den tyska förvaltningsdomstolens bedömning är de offentliga stödlistorna inte kompatibla med gemenskapsrätten. De medför ett graverande ingrepp i grundrättigheterna till datasekretess. Domstolen har skickat ärendet vidare till EU-domstolen för granskning.
Domstolens utslag har föranlett jordbruksministeriet i Berlin att granska sakförhållandet. Den tyska producentorganisationen DBV och kooperationens takorganisation Deutsche Raiffeisenverband har krävt att de offentliga listorna genast ska dras bort från nätet. Hos ministeriet vill man inte ta till så drastiska åtgärder. Enligt ministeriets jurister är det inte entydigt att stödlistorna på webben skulle stå i konflikt med gällande EU-lagstiftning. Webbsidan med stödmottagare stannar på nätet åtminstone tillsvidare.
DBV hotar nu med en regelrätt besvärslavin som kan stocka domstolarna och uppmanar alla medlemmar att besvära sig mot publiceringen av sina personuppgifter på nätet. DBV har lagt ut en modell till besvärsskrift på nätet. Texten hänvisar till lagen om datasekretess och framhåller att publiceringen av stödlistorna kränker besvärsställarens personliga integritet.
En känd expert på jordbruksrätt, professor Roland Norer vid universitetet i Luzern, Schweiz, stöder förvaltningsdomstolens utslag. Enligt den österrikiska nyhetstjänsten aiz anser Norer att publiceringen av de gårdsvisa jordbruksstöden på internet är ett djupt ingrepp i jordbrukarens privatsfär. Norer anser att det finns goda skäl för att EU-domstolen bekräftar den tyska förvaltningsdomstolens utslag.
EU-kommissionen motiverar förfarandet med att stöden utbetalas ur skattemedel. Följaktligen måste alla skattebetalare ges möjlighet att informera sig över hur skatterna används. Ett annat motiv för de offentliga stödlistorna är att de förväntas förebygga missbruk av jordbruksstöd.
Men professor Norer anser att stödlistorna på webben inte fyller de angivna målsättningarna för större insyn. I stället strider de mot EU-lagstiftningen och den grundrätt i Europas konvention för mänskliga rättigheter som skyddar envars rätt till ett skyddat privat- och familjeliv. Enligt Norer är ett ingrepp i privat- och familjelivet tillåtet endast om ingreppet föranleds av hot mot den nationella säkerheten, den offentliga ordningen eller i syfte att förhindra straffbara handlingar etc.
Stödutbetalningar till jordbrukare kan knappast ställas i samma kategori som hot mot landets säkerhet och den allmänna ordningen, menar Norer. Att tillåta offentliga stödlistor med stöd av dessa grunder faller på sin orimlighet. Han konstaterar att datasekretessen betecknas som en allt viktigare del av privatsfären. Direktivet om datasekretess hänvisar direkt till konventionen om de mänskliga rättigheterna.
Enligt Norers argument är den offentliga informationen om jordbruksstöd missvisande, eftersom jämförelser mellan gårdarna inte är möjliga, beroende på olikheter i företagsstrukturer, marknadsförhållanden och naturliga förutsättningar. Därför uppfyller den inte de förutsättningar som EU-kommissionen hänvisar till.
Norer anser att förvaltningsdomstolens bedömning bekräftar hans argument. Ärendet ska nu prövas av EU-domstolen med avseende på kompatibilitet med gemenskapsrätten. Sannolikt kommer domstolen att inbegära utlåtanden av medlemsländerna.
|
|
