|
|
6.3.2009 / Landsbygdens Folk
Nu gäller det att hitta alternativ till spannmål
- Egentligen borde vi hitta alternativ till spannmålsodlingen på upp till 200.000 hektar i Finland, säger ordföranden för SLC:s spannmålsarbetsgrupp Erik Brinkas.
- Varför inte ta ett hyfsat stöd enligt den nya möjligheten med naturvårdsåker för ett skifte som kanske ändå inte ger så mycket?
Av alternativa grödor finns också exempelvis kummin, oljelin och bondböna.
- Det finns dessutom gott om utrymme på marknaden för oljeväxter. När det gäller dem efterlyser vi emellertid litet lockbeten från industrin: i stället för att bara komma med avdrag kunde industrin betala ut ett tillägg för inhemsk vara. Det heter ju att industrin vill ha inhemskt odlade oljeväxtfrön, men när man ser på priset vill det inte riktigt gå ihop.
Litet orolig är spannmålsarbetsgruppen för vad som kan tänkas hända under kommande säsong. För tillfället finns ett överskott på cirka 700.000 ton spannmål inom landets gränser. Det är i huvudsak korn och havre, men också litet fodervete.
- Räknat i hektar odlade vi i fjol ungefär 29.000 hektar för mycket vete, medan rågarealen var 20.000 hektar för liten. Av korn och havre odlade vi sammanlagt 180.000 hektar för mycket, medan arealen med oljeväxter var ungefär 114.000 hektar för liten.
I Europa ser det ut som om vetearealen ökar, det kan man säga nu eftersom man är mer inriktad på höstvete längre söderut.
- Det uppstod i alla fall brist på utsäde, vilket kan leda till att det kanske blir en större kornareal i Europa i år. I så fall är det inte så bra om vi har korn i överskott här, sade Erik Brinkas.
Dessutom borde vi inte heller glömma de frågetecken som uppstår på grund av lågkonjunkturen: exempelvis går en del biprodukter från förädlingen av spannmål, till exempel stärkelse, till skogsindustrin. Nu har behovet av råvara minskat på det hållet, vilket i värsta fall inverkar på efterfrågan på spannmål, men det är omöjligt att säga i vilken omfattning.
Sammantaget kan allt det här i värsta fall leda till att vi i själva verket har ett större överskott än vi hittills har räknat med - allt beroende på hur efterfrågan utvecklar sig.
Också jordbrukarna måste enligt Erik Brinkas reagera på marknaden:
- Normal marknadspraxis är ju att när efterfrågan minskar så minskar också produktionen. Det här borde vi kanske i högre grad än hittills inse också inom jordbruket. Läget i höst är i alla fall helt öppet. Vi kan kanske säga litet om hur utbudet är i Finland i höst, men hur läget på världsmarknaden kommer att se ut vet vi helt enkelt inte.
- Just nu ser priserna inte vidare uppmuntrande ut på något sätt, men i framtiden borde man överväga att sprida riskerna genom att använda de alternativ som numera finns på marknaden, till exempel binda en del av skörden. Det handlar kanske inte så mycket om att man ska jaga pristoppar som att man borde sträva efter ett stabilt prisläge. Vi borde minnas att medelpriset för säsongen 2007 också var betydligt lägre än toppriserna, fastän det är dem som alla talar om. Sedan måste man våga gå sin egen väg och inte bara följa strömmen.
|
|
