|
|
27.2.2009 / Landsbygdens Folk
Skogsindustrin vill ha ner virkespriserna
Skogsägarnas förväntningar på virkespriserna är på en orealistisk nivå under de omständigheter som nu råder. Det här anser ordföranden för Metsäliittos förvaltningsråd, Runar Lillandt. Han menar att skogsägarna måste få en mera realistisk syn på vad som är möjligt att få för virket vid olika tillfällen.
- Det är det pris industrin får ut på marknaden för sina produkter som helt avgör vad industrin kan betala för råvaran. Har vi inte en skogsindustri som har en stabil ekonomi har vi heller ingen som köper virke.
Lillandt efterlyser nu samma samsyn i den finländska virkeshandeln som finns i Sverige. Han säger att där finns en flexibilitet på marknaden som gör att virkespriserna följer utvecklingen på de priser industrin får på sin marknad. I praktiken betyder det snabbare svängningar i priserna.
Samtidigt är industrin beroende av att kunna köpa virke även då priserna är lägre.
- Även under de tider då man inte är nöjd med priset borde vi få ut virke på marknaden. Det måste helt enkelt bli ett jämnare flöde på virkesmarknaden. Just nu är läget sådant att industrin måste få sin råvara förmånligare för att klara sig.
Metsäliittos styrelseordförande Martti Asunta säger att det är tillgången på virke under den tid då priserna är låga som avgör skogsindustrins framtid. Under en högkonjunktur med höga priser är det alltid lättare att köpa virke.
- Får vi inte det virke vi behöver under en lågkonjunktur har vi inte något behov av virke när konjunkturerna svänger.
Hur ska man då få skogsägarna att sälja till ett lägre pris? Alla som har något att sälja vill ju sälja när priserna är som högst.
- Kanske man borde tänka som så att då virkespriserna är lägre så är också andra priser lägre om man till exempel ska investera. Fast man får ett bra pris då man säljer behöver det inte i slutändan betyda en bra affär om det man investerar i också är dyrt, säger Asunta.
Runar Lillandt å sin sida menar att gallringar och annan skogsskötsel måste göras när den ska göras oberoende av prisnivån. Då har inte ett par euro i prisskillnad någon större betydelse. Skjuter man fram de åtgärderna i väntan på bättre pris betyder det sämre tillväxt och en sämre lönsamhet på slutavverkningen.
Just nu är det rätt stillsamt i virkeshandeln. Metsäliitto har också inlett samarbetsförhandlingar för att permittera virkesuppköparna. De avverkningar som nu utförs handlar rätt mycket om gamla kontrakt som inte kunnat förverkligas de två senaste vintrarna på grund av dåligt före.
Som bäst håller skogsindustrin också på att beta av sina lager av importerat ryskt virke. En import som mer eller mindre kommer att upphöra detta år. Metsäliitto för sin del håller på att köra ner sin inköpsorganisation i Ryssland. Runar Lillandt tror inte att det finns någon återvändo till den ryska importen.
Det betyder att behovet av inhemskt virke kommer att öka framöver. Lillandt och Asunta säger att Metsäliitto även i fortsättningen kommer att följa de principer som fanns då andelslaget grundades för 75 år sedan. Nämligen att hitta avsättning för medlemmarnas virke till ett så bra pris som möjligt. I detta nu då efterfrågan är dålig är det också de egna medlemmarnas virke som prioriteras.
|
|
