|
27.2.2009 / Landsbygdens Folk
Ålands jordbruksminister vill se Åland GMO-fritt
- Jag kan inte säga att gentekniken är 100-procentigt riskfri, men det kan man inte säga om någonting. Men jag känner att vi är välförberedda, sa Heléne Ström som är handläggare i genteknik vid Jordbruksverket i Sverige. Hon var en av föreläsarna vid den GMO-debatt som Ålands producentförbund ordnade och hon fick svara på många frågor från oroliga åhörare.
- Vi har misslyckats med att förmedla vad vi kan och vet. Otroliga halvsanningar, osanningar och missuppfattningar florerar om gentekniken, som inte är ond eller god i sig men en teknik som vi kan använda för att uppnå vissa mål, sa hon.
Hon bjöd sedan på en biologilektion där hon kort förklarade vad tekniken går ut på - att lägga till, ta bort eller ändra i en egenskap.
- GMO ger inte upphov till nya arter och kryper inte omkring i plantan, sa hon.
Lasse Hellander från Nätverket GMO-fritt Sverige, avfärdade de flesta av de påstådda fördelarna med GMO-grödor som ren och skär lögn. Varken ökad skörd, bättre näringsvärde i grödorna eller minskad vattenåtgång vid odlingen kan enligt honom påvisas i de länder där man odlat GMO-grödor i 15 år.
- Det handlar enbart om pengar som genteknikföretagen vill tjäna och de köper både forskare och professorer som säger de rätta sanningarna. Det finns faktiskt en färsk FN-rapport som visar att vi kan försörja världens befolkning på hållbart jordbruk, men det är väldigt tyst om den.
Rikard Korkman från SLC uttryckte en besvikelse över att debatten i Finland för eller emot GMO varit så lam - med Åland som ett undantag. Han beskrev de aktuella GMO-frågorna i Finland - en arbetsgrupp utredde samexistensen mellan olika odlingsformer 2004-05 och nu finns ett utkast till regeringens lagproposition som även SLC gett sitt utlåtande om.
- Men lagen är en het potatis för regeringen, som inte tycks släppa den ur händerna så snabbt, konstaterade Korkman.
- Men i den stund som GMO-grödor tillåts borde lagstiftningen var klar, annars hamnar vi i en besvärlig situation, så jag förstår inte att regeringen förhalar ärendet, sa han.
En fråga som engagerade åhörarna vid seminariet på Åland var hur stora skyddszonerna skall vara mellan en GMO-odling och en konventionell eller ekologisk odling.
- Skyddszonerna fastställs i en särskild förordning, skilt för varje gröda, sa Korkman.
Lasse Hellander ansåg att de skyddsavstånd man pratade om i Sverige var rena skämtet - till exempel tre meter mellan GMO-potatis och konventionellt odlad.
- Och tänk på bina, de kan inte läsa avtalen och har en räckvidd på tre till sex kilometer, sa han.
Vid den efterföljande paneldebatten uttryckte bland andra Jan-Erik Mattsson, Ålands närings- och jordbruksminister, stöd för tanken på Åland som en GMO-fri zon. Också paneldeltagaren Anders Johansson, ordförande för utskottet för ekologisk odling inom Ålands producentförbund, talade för Åland som en GMO-fri zon.
- Vi vet vad vi har, men inte vad vi får, sa han.
|
|