|
|
27.2.2009 / Landsbygdens Folk
Svenska bönder räknar träd för EU-stöd till betesmarker
EU har ifrågasatt de svenska betesmarkerna. Eftersom det i resten av EU sällan finns träd på betesmarker, anser kommissionen att Sverige ska anpassa sig till europeiska normer. En kompromiss har förhandlats fram, men bönderna är sura över småaktigheten i Bryssel.
Det svenska jordbruksdepartementet enades förra veckan med EU-administrationen om förutsättningarna för gårdsstöd för svenska betesmarker. För att berättiga till stödet får marken inte innehålla fler än 60 träd per hektar. Men alla är inte nöjda med kompromissen.
Efter ministermötet i november trodde jordbruksminister Eskil Erlandsson att han kunde triumfera. Han hade avstyrt den så kallade 50-trädsregeln som EU-byråkraterna hade infört. Men det visade sig att Erlandsson jublade för tidigt.
Anledningen till svenskarnas konflikt med EU är att svenska betesmarker inte passar in i det europeiska schemat. Svenskarna har av tradition träd i sina hagar och betonar gärna trädens betydelse för den biologiska mångfalden. EU-byråkraterna vill klassificera de svenska hagarna som skog, vilket innebär att många bönder skulle tvingas såga ner hundraåriga ekar, hasseldungar, vildaplar, enebuskar, sälg- och nyponsnår för att få ekonomiskt stöd för skötseln.
För att säkra att stödet till svenska bönder verkligen gick till hagar, och inte till skogar, införde det svenska Jordbruksverket en ny regel, efter påtryckningar från kommissionen. Enligt regeln skulle en beteshage få ha högst 50 träd per hektar för att vara berättigad till EU-stöd, oräknat så kallade hävdträd som ekar och gamla björkar. Regeln skapade stor osäkerhet för många bönder, som för säkerhets skull började fälla träd för att inte förlora stödet. Andra lät helt enkelt bli att söka.
Efter ett hårt lobbyarbete lyckades minister Erlandsson övertala sina EU-ministerkolleger att slopa den förargliga 50-trädsregeln. Jordbruksverket skulle i stället få utarbeta andra metoder än trädräkning för att skilja stödberättigade beteshagar från skog. Problemet var att EU-tjänstemännen inte godtog svenskarnas metoder. I stället enades man om en annan trädformel, som emellertid hade inneburit att sexton procent av den svenska betesmarken hade tappat stödrätten.
Efter många turer har Jordbruksverket nu funnit en lösning som ska passa de svenska förhållandena. Samtidigt uppfylls EU:s krav att gårdsstödens regler för betesmark ska vara lika i alla länder.
Betesmark som berättigar till gårdsstöd får enligt kompromissen innehålla 60 träd per hektar jordbruksmark. För särskilt värdefulla kulturmiljöer gäller 100 träd per hektar. För betesmarker som inte uppfyller kraven, finns en möjlighet att söka miljöersättning. Enligt minister Erlandsson är förhandlingarna nu slutförda. Längre kommer man inte.
Bråket kring betesmarkerna har inte varit någon god PR för EU, som gärna missionerar ut att jordbrukspolitiken ska förenklas. Svenskarna är sura över att EU-byråkraterna vill springa i deras hagar för att räkna träd. Lantbrukarnas Riksförbund protesterar nu mot EU-byråkratins klåfingrighet genom att låta en elektronisk budkavle gå genom hela Sverige. Budet är att rädda den svenska sommarhagen. Aktionen kulminerar nästa vecka då kavlen anländer till Erlandssons ministerium.
Trots att beslutet nu är fattat, kommer budkavlen att gå vidare. Enligt LRF är antalet träd i en svensk betesmark ingenting som angår Bryssel.
|
|
