|
|
20.2.2009 / Landsbygdens Folk
Parlamentet får mer makt i jordbruksfrågor
Bland annat som en följd av Lissabonfördraget är det aktuellt med mer makt för EU-parlamentet, säger husdjursombudsmannen Hanna Leiponen-Syyrakki vid de finländska producentorganisationernas och kooperationens gemensamma lobbarkontor i Bryssel. Hon talade till SLC:s styrelse som besökte Bryssel förra veckan.
När det direkt gäller jordbruket avger parlamentet tillsvidare bara utlåtanden, men när det får ett verkligt inflytande är bara en tidsfråga, berättade Hanna.
Ett prov på det gemensamma beslutsfattandet mellan parlamentet och rådet fick vi ju i samband med revideringen av växtskyddsreglerna.
Hittills har producenternas lobbande i mångt och mycket koncentrerat sig till EU-kommissionen:
- Kommissionens tjänstemän lyssnar faktiskt, men de förutsätter att man är trovärdig, berättade husdjursombudsmannen.
I och med Lissabonfördraget är det möjligt att lobbandet måste rikta sig allt mer även till parlamentet, som i så fall också får ett ord med i laget om den fasta delen av EU:s budget, det vill säga den del som omfattar jordbruksbudgeten.
- Till sammanhanget hör att det finns ett politiskt tryck på att minska jordbruksbudgeten, påpekade Hanna Leiponen-Syyrakki. Under sin ordförandetid försökte Frankrike få en kompromiss tillstånd kring den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013, men de liberala representanterna i ministerrådet var inte riktigt med på noterna.
Nu försöker den europeiske bondeorganisationen COPA påverka med argument för att jordbruksbudgeten hålls på nuvarande nivå.
- Bland de känsliga frågorna hör frikopplingen av stödet och de nya medlemsländernas krav på en omfördelning i den gemensamma jordbrukspolitiken så att det skulle bli samma nivå för alla. Det skulle gynna de länder som har låga stödnivåer, men de stora jordbruksländerna vill inte ge ifrån sig vad de har, de kommer i så fall att kräva kompensation.
Medlemsländerna ska i övrigt ha sin syn på jordbrukspolitiken efter 2013 klar inom en månad. För Finlands del skriver konsulterande tjänstemannen Kari Valonen som bäst ihop ett papper. Det handlar alltså om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid efter 2013 och om EU:s budget efter 2014, då finansieringsperioden tar slut.
Förnyelsen av kriterierna för mindre gynnade områden, som ska kunna få LFA-stöd är inte slutförd.
- Den har blivit försenad, förklarade Hanna Leiponen-Syyrakki. Kommissionen har nu tagit växtperioden som kriterium i det nya regelverket. Det kan vara till Finlands fördel, eftersom vår växtperiod är mycket kort jämfört med de övriga medlemsländerna i unionen.
- Vi borde i alla fall ha goda chanser att hålla hela landet som LFA-område, men det är inte ännu säkert.
Meningen är att det nya LFA-stödet ska träda i kraft 2014.
Enligt Hanna Leiponen-Syyrakki finns det en risk att parlamentet lägger sig i det kommande LFA-stödet i och med de utvidgade befogenheterna.
- Vi hoppas dock att ansvaret inom parlamentet växer. Ganska ofta röstar parlamentarikerna i alla fall med sin grupp oavsett land.
- Tyvärr är Finland ensam om att kräva ett slopande av den övre gränsen för den genomsnittliga stödnivån i LFA-stödet. I dag varierar den nivån mellan 150 och 250 euro beroende på område. Kommissionen har konstaterat att den maximala nivån inte kommer att slopas.
Vad gäller 142-stödet räknar husdjursombudsmannen med att Finlands korrigerade förslag ska gå igenom.
- Det kanske blir små ändringar, men i huvudsak borde förslaget gå igenom.
|
|
