|
|
20.2.2009 / Landsbygdens Folk
Kölden gynnar kalkspridningen
Det lönar sig att kalka åkrarna så länge marken är frusen. Under några blöta vintrar har kalkspridarna hamnat på efterkälken, men nu sprider sig kalken som en präriebrand över åkerskiftena längs kusten.
- Vissa vintrar då det inte har varit före så har jag knappt kört ut något alls. Men nu har jag hållit på sedan trettondagen ungefär, säger Torsten Ekholm som rattar sin Valmet 905 över Martin Wallenius åkrar i Kimito Trotby.
Hela början av året har temperaturen nu för omväxlings skull legat mera eller mindre under noll. Tjälen har krupit ner till mellan en halv och en meter och snön har fyllt fårorna i mullen. Fint före för Ekholm och hans åtta stora hjul.
- Den ena beställningen brukar ge den andra, säger försäljare Jan Drugge på Nordkalk.
- När spridningen startat på en åker så vaknar också grannarna, och så kommer det några spontana beställningar till från samma by.
- Nu tar folk ganska ordentliga satser för man vet ju inte hur hösten blir, om det blir möjligt att kalka då.
Höstarna har också varit våta och inte gett mycket tillfälle att köra ut kalk. Hösten 2007 tog Nordkalk in fyra båtlaster dolomitkalk från bolagets gruva i Estland till Kimitoön, men i höstas tog man över bara en till Pargas. Lagerutrymmena är begränsade och det var inte säkert att spridningen kan göras genast.
- Men nu går det undan. Från fabriken i Pargas går cirka 1.200 ton kalcit ut varje dag, säger Drugge.
I Åboland har Nordkalk en konkurrent i Omya som säljer silikatkalk. Den skall läggas på ungefär dubbelt så tjockt för att höja pH i marken lika mycket som kalcit. Det är silikat som fyller spridaren då Ekholm kalkar Wallenius åkrar.
Silikatet är en biprodukt till Omyas processer så det är billigt, men frakten blir relativt dyr då det behövs större volymer. Därför är det ett alternativ närmast lokalt. Det är ungefär 30 kilometer från Förbyfabriken till de här skiftena i Kimito.
Den här gången sprider Ekholm ungefär 70 ton silikat på knappt 5 hektar åker. Det är en rejäl underhållskalkning.
Det här silikatet är utan magnesium. Magnesiumhalten kan ökas genom att man blandar silikatet med masugnsslagg som man får från stålverket i Koverhar.
Det gör också kalken mörkare. För den som vill ha sina åkrar snabbt smälta av vårsolen till exempel för att plantera tidig potatis är det välkommet.
Enligt rådgivarna på lantbrukscentralerna finns det knappast någon risk för överkalkning. Snarast är det så att odlarna har snålat lite med kalkningen.
- De som undrar över varför skördarna inte stigit under 2000-talet trots bättre sorter och teknik kan nog se sig i spegeln, säger FHS växtodlingsrådgivare Peter Fritzén.
Fritzén rekommenderar för de åboländska markerna grovt taget 10-12 ton (kalcit) per hektar som grundkalkning kanske vart tionde år. Bättre är att underhållskalka kanske 5 ton per hektar vart femte år, så det inte blir så mycket per gång.
I genomsnitt alltså ungefär ett ton per hektar och år.
Kostnaden för kalkning inklusive transporter och spridning ligger enligt Fritzén vid 35-45 euro per ton plus moms.
Med gödselpriser som fortfarande ligger högt är det en god affär. Dessutom är det inte bara en ekonomisk utan också en ekologisk angelägenhet att se till att näringsämnena i gödseln upptas ordentligt, säger han.
|
|
