|
|
22.1.2009 / SLC
Utlåtande om utkast (12.12.2008) till landsbygdspolitiskt helhetsprogram 2009-2013
UTLÅTANDE
12.1. 2009
Jord- och skogsbruksministeriet
PB 30
00023 STATSRÅDET
kirjaamo@mmm.fi
maaseutupolitiikka@mmm.fi
maaseutupolitiikka@tem.fi
MMM004:00/2008
UTLÅTANDE OM UTKAST (12.12. 2008) TILL LANDSBYGDSPOLITISKT HELHETSPROGRAM 2009-2013
Innehåll
Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet är den landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR, maaseutupolitiikan yhteistyöryhmä) handlingsprogram. Programmet innehåller 142 olika konkreta åtgärder på riksnivå för att befrämja utvecklingen på landsbygden. Åtgärderna riktar sej till de olika myndighetssektorerna men också till aktörer utanför statsförvaltningen och den offentliga sektorn.
Det föreslagna programmet är det femte i ordningen och har beretts samtidigt med regeringens landsbygdspolitiska redogörelse i en omfattande beredningsprocess. Bland annat genomfördes en förhandlingsrunda med myndigheter och organisationer våren 2008 i vilken också SLC deltog. Båda programmen utgår från 15 strategiska linjedragningar bland annat följande:
• Förutsättningarna för att leva på den glesbefolkade landsbygden förbättras
• Landsbygden förstärks som plats för boende där också vardagen fungerar smidigt
• Landsbygdens särdrag beaktas och flexibla sätt för att garantera servicen utvecklas
• Fungerande och med det övriga samhället likvärdiga förbindelser inklusive dataförbindelser garanteras på landsbygden
• Arbetskraftspolitiken utvecklas så att den beaktar landsbygdens specialbehov bland annat av säsongarbetskraft. Man gynnar arbetsrelaterad immigration.
• En utveckling mot mera mångsidiga näringar och landsbygdsföretagsamhet på landsbygden gynnas
• På landsbygden utnyttjas en decentraliserad och lokal energiproduktion som baserar sej på förnyelsebara energiformer som ett led i att öka försörjningsberedskapen av energi.
• Skogen och träråvaror utnyttjas i allt högre grad som en källa för arbete och som förvärskälla
• Lantbruken utvecklas antingen som växande enheter som specialiserar sej eller som mångsidiga företagsenheter som har olika binäringar i anslutning till lantbruket. Jordbruks- och näringspolitiken garanterar försörjningsberedskapen av livsmedel.
• Förutsättningarna för medborgarverksamheten och dess roll i samhället förstärks på alla verksamhetsplan
• Verktygen för lokal utveckling stärks märkbart.
De konkreta åtgärderna är grupperade i programmet under respektive strategisk linjedragning.
Genomförandet beror förstås långt på ministeriernas och övriga aktörers aktivitet, men arbetssättet har visat sej fungera rätt så bra. Detta trots att det är frågan om ett tvärpolitiskt samarbete mellan de olika sektorministerierna inom förvaltningen som inte alltid är helt friktionsfritt.
SLC:s ståndpunkt
Allmänt
Det är uppenbart att landsbygden igen står inför stora utmaningar och därför har det landbygdspolitiska helhetsprogrammet sin givna och viktiga roll i att dra upp riktlinjerna för landsbygdsutveckling. En utmaning är att öka medvetenheten om programmet bland de politiska beslutsfattarna och också ge underlag till den landsbygdspolitiska debatten som förs inom de olika politiska partierna.
SLC vill lyfta upp speciellt följande allmänna landsbygdspolitiska frågor:
Den svenskspråkiga landsbygden har särbehov
Denna gång finns ett eget kapitel 4.5. för den finlandssvenska landsbygden, vilket är positivt. I kapitlet lyfter man upp utmaningarna gällande behovet av landskapsöverskridande samarbete i Svenskfinland. Även en nygrundad svensk temagrupp har tillsatts för att bevaka viktiga frågor för den svenskspråkiga landsbygden. Inom tredje sektorn finns det aktörer på finlandssvenskt som t ex Folkhälsan som varit föregångare i Finland med att utveckla servicekoncept mellan den offentliga sektorn och tredje sektorn.
Nya och flexibla servicekoncept behövs på landsbygden
I redogörelsen talas det mycket om utmaningen i att utveckla nya och flexibla servicekoncept för landsbygden i samarbete med det offentliga, privata och tredje sektorn när den offentliga sektorn minskar på sitt serviceutbud. Det är viktigt att man identifierar eventuella behov av lagstiftningsåtgärder med mera för att befrämja att servicen för landsbygdsinvånarna kan säkerställas.
Effektiva IT-förbindelser ett villkor för en konkurrenskraftig landsbygd
Hur säkerställa tillräckligt effektiva IT-förbindelser och en fungerande infrastruktur överlag är en livsfråga för landsbygden. Nu finns det en stor oro när telebolagen gallrar bort sina fasta trådanslutningar på landsbygden över hur det skall gå. Räcker de trådlösa anslutningarna i framtiden för det allt snabbare och större informationsflödet? I Finland talar man om att garantera 1 Mb/s till 2010 till ett för konsumenten överkomligt pris. Inom OECD har man gjort uppskattningar om att redan 2011 informationsöverföringsbehovet per hushåll uppgår till minst 50 Mb/s. Inom jordbruket är till exempel en modern robotladugård på landsbygden helt beroende av att IT-förbindelserna fungerar klanderfritt.
Projektbyråkratin måste minskas
Ett kapitel 4.7. har rubriken byråkratin måste minskas. I handlingsprogrammet konstateras att den ökade byråkratin inom hanteringen av landsbygdens program- och projektstöd börjar vara verkligen problematisk. Komplicerad redovisning och regler för hantering av landsbygdsutvecklingsprojekt håller på att ta kål på det sista intresset för landsbygdsutveckling. Både kunderna och TE-centralerna verkar uppfatta saken på samma sätt. I förslaget till helhetsprogram, (åtgärd 142) föreslås att JSM tillsätter en utredningsman ”med mångsidig kunskap om program- och projektverksamhet” för att förenkla regelverken. I arbetet ingår också genomgång av de datatekniska lösningarna gällande stödhanteringen.
Jordbruket, skogsbruket och landsbygdsnäringar
Landsbygdsnäringarna (kapitel 3.6.), skogen och träanvändningen (kapitel 3.10.) och jordbruksgårdarna och försörjningsberedskapen av livsmedel (kapitel 3.11.) har sina egna kapitel i handlingsprogrammet.
Jordbruket och jordbruksgårdarna har en central roll också i att uppnå många av de landsbygdspolitiska målsättningarna. Förutom en hållbar och regional livsmedelsproduktion har jordbrukarna i och med sitt markägande en helt central roll om man skall lyckas öka användningen av bioenergi och övrig förnyelsebar energi på landsbygden. Även bevarandet av det öppna kulturlandskapet skulle vara helt omöjligt utan den odlingsverksamhet som bedrivits av flera generationer av jordbrukare.
Jordbruken kännetecknas i allt högre grad av landsbygdsföretagsamhet utanför det traditionella jordbruket. Som det framgår ur handlingsprogrammet har över en tredje del av jordbruken företagsverksamhet i form av maskinentreprenad, snöplogning etc framförallt i situationer när jordbruket inte kan ge heltidsysselsättning året runt. Detta effektiverar användningen av jordbruksmaskinerna och ger välbehövliga tilläggsinkomster för gårdarna.
SVENSKA LANTBRUKSPRODUCENTERNAS CENTRALFÖRBUND
Tage Ginström Rikard Korkman
verksamhetsledare ombudsman
|
|
