|
|
12.12.2008 / Landsbygdens Folk
Finansutskottet korrigerade landsbygdsanslag
En del korrigeringar i landsbygdsanslagen rymmer betänkandet från riksdagens finansutskott om förslaget till nästa års statsbudget. Utskottet presenterade sitt betänkande i onsdags. Det handlar mestadels om de samma anslag som ministerierna har bantat år efter år och som riksdagen sedan har korrigerat på nytt.
Den här gången har utskottet kommit med ett förslag till uttalande av riksdagen. Enligt utskottet bör riksdagen förutsätta att regeringen beaktar riksdagens anslagstillägg av bestående natur och stabiliserar dem på en nivå så att inte riksdagen måste ordna upp läget varje år i behandlingen av budgetförslaget. Som exempel på sådana anslag nämner utskottet bland annat 4H-verksamheten.
- Vi borde få ett slut på de här korrigeringarna, säger utskottets ordförande Hannes Manninen (c) som också tror på att förfarandet kommer att korrigeras i nästa års beredning.
För utvecklande av landsbygden har utskottet höjt anslaget jämfört med regeringens proposition, så att det nu är 10,82 miljoner euro. Höjningen är 980.000 euro. Av den höjningen går 850.000 euro till finansiering av rådgivningen, varav 50.000 euro riktas till hästinformationscentralen Suomen Hevostietokeskus.
4H-verksamheten fick nu ett tillägg på 380.000 euro, så att anslaget nu är uppe i 5 miljoner. Dessutom har utskottet höjt anslaget för finansiering av byaverksamheten med 170.000 euro.
Ett anslag som Sfp:s Christina Gestrin brukar framhålla är utveckling av kvalitetssystem, som bland annat omfattar flera projekt för främjande av närmat och ekologisk mat. Utskottet har ökat anslaget med 160.000 euro till 1,873 miljoner.
Man kan väl säga att anslaget för främjande av fiskerihushållningen är ett av Christina Gestrins egna "skötebarn". I propositionen hade regeringen skalat bort årets medel till Finlands yrkesfiskarförbund, men nu har utskottet höjt anslaget med 130.000 euro, som riktas till förbundet.
- Meningen är att förbundet använder medlen för utvecklande av företagandet, säger Christina Gestrin. Anslaget har stigit varje år, men det behövs för att trygga verksamheten. Oron är stor bland yrkesfiskarna, antalet har minskat drastiskt och vi måste hitta på lösningar för att kunna hålla oss den naturliga inhemska fisken tillgodo i framtiden.
Stödet till vattenförsörjning och skydd mot översvämningar har utskottet höjt rejält, med 4,5 miljoner euro, så att det nu är uppe i drygt 18 miljoner.
De här pengarna skulle enligt utskottet riktas för stöd till investeringar i vatten och avlopp i glesbygden. Utskottet understryker att behovet av dylika investeringar riskerar att bli betydligt större än vad man hittills räknat med.
Anslaget för miljövårdsarbeten inom miljöministeriets förvaltningsområde, som tangerar det här ovannämnda anslaget, har också höjts i utskottet. Förhöjningen är 3,45 miljoner euro så att anslaget nu är uppe i 4,45 miljoner, det vill säga 250 .000 euro mer än i årets budget.
Också skogsförbättringsåtgärderna fick en förhöjning av utskottet, som föreslår ett anslag på 67,48 miljoner jämfört med 65,87 miljoner i propositionen. En skillnad på 1,7 miljoner alltså. Utskottet understryker speciellt behovet av skötselåtgärder i plant- och ungskog.
I bidrag för fastighetsförrättningar föreslår utskottet 7,45 miljoner euro mot 7 miljoner i budgeten.
Anslaget för ersättningar av rovdjursskador hålls enligt budgetpropositionen, men utskottet understryker att eventuella ändringar i ersättningssystemet i och med den kommande lagen om viltskador bör beaktas i nästa års tilläggsbudgetering.
Skärgårdstrafiken fick en förhöjning på 400.000 euro jämfört med budgetpropositionen på 7,867 miljoner. Dessutom har utskottet återinfört en mening i förklaringarna om att medel får användas för att iståndsätta bryggor för förbindelsetrafiken i skärgården.
|
|
