|
|
5.12.2008 / Landsbygdens Folk
Ingen EU-enighet om CAP efter 2013
Frankrike har misslyckats i sitt försök att samla alla EU-länder bakom en plan för den europeiska jordbrukspolitiken efter år 2013. Sverige, Storbritannien och Lettland vägrade under senaste rådsmöte att backa upp det franska förslaget.
President Nicolas Sarkozy hade personligen placerat den framtida jordbrukspolitiken på agendan denna höst. Taktiken var att strömlinjeforma den långsiktiga jordbrukspolitiken efter år 2013 enligt fransk modell under inflytande av landets EU-ordförandeskap.
Sarkozys jordbruksminister Michel Barnier försökte senaste fredag samla alla EU-länder bakom ett förslag till riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken efter år 2013, i syfte att formulera ett bindande dokument inför de förestående förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Förhoppningen var att de 27 ministrarna skulle enas om dokumentet.
Så gick det inte. Storbritannien, Sverige och Lettland vägrade att skriva under dokumentet, som därmed inte får den officiella status som Barnier och Sarkozy hade hoppats på. Texten går i stället till historien som ett bidrag av det franska ordförandeskapet utan större politisk vikt.
Barnier betonade i sitt textförslag bland annat betydelsen av en tillräcklig livsmedelsförsörjning i EU. Jordbrukspolitiken borde ha resurser som är starka nog att ge EU möjligheter att reglera prisvariationerna på marknaden.
Storbritannien och Sverige saknade emellertid entydiga hänvisningar till marknad och konkurrenskraft i textförslaget. I motsats till Frankrike, anser de två länderna att jordbrukssektorn ska avregleras och marknadsanpassas. Utgifterna för politiken måste sänkas kraftigt.
Lettland förkastade dokumentet av andra orsaker. Letterna efterlyste klara medgivanden för en omfördelning av de direkta stöden efter år 2013, till förmån för de nya EU-länderna.
Beredningen hade försökt ta fram en kompromiss genom att gå avreglerarna till mötes där det var möjligt. Men texten kunde inte urvattnas hur mycket som helst för att passa alla, konstaterade Barnier efteråt.
Finlands jordbruksminister Sirkka-Liisa Anttila betecknade diskussionen om den framtida jordbrukspolitiken som viktig. Hon ansåg att jordbrukarna behöver långsiktiga beslut för att kunna planera på sikt och förverkliga dyra investeringar med verkningar långt in i framtiden.
I sin taltur sade Anttila att jordbrukspolitiken också i fortsättningen borde formuleras gemensamt av medlemsländerna enligt riktlinjerna för den europeiska jordbruksmodellen. Anttila påminde om att det också i framtiden måste vara att möjligt att upprätthålla jordbruk överallt, också i de mest avlägsna trakterna av Europa.
|
|
