|
|
21.11.2008 / Landsbygdens Folk
Ekoodlarna vill ha GMO-fritt Åland
Gör Åland till en GMO-fri zon! Det föreslås i ett upprop som undertecknats av nästan 3.000 personer eller mer än 10 procent av ålänningarna. Bakom uppropet, som är ett initiativ av Ekologiska odlarna på Åland, står ett dussintal organisationer.
En av dem är Ålands Producentförbunds ekoutskott, vars ordförande Anders Johansson tycker att landskapet åtminstone beträffande växtodlingen borde vara helt fritt från genmodifierat utsäde.
Johansson anser att all ekologisk odling blir praktiskt taget omöjlig på Åland ifall genmodifierat utsäde tillåts i den konventionella odlingen. Därmed drabbas exempelvis också de åländska fåruppfödarna, varav de flesta levererar ekologiskt lammkött.
Ålands miljöminister Katrin Sjögren (lib) tyckte att det var en "imponerande" namnlista som i samband med uppvaktningen överlämnades till beslutsfattarna. Både hon och näringsministern Jan-Erik Mattsson (c) förklarade sig i princip positiva till ett Åland som inte skulle tillåta genmanipulerade grödor.
Under uppvaktningen lovade nuvarande näringsministern Jan-Erik Mattsson att jordbruksbyrån ska ta fram en handlingsplan för att se vad som kan göras. Mattsson, som nyligen var i Luxemburg för att diskutera säljakt med EU, var samtidigt också med på ett möte där miljöministrar från EU:s samtliga medlemsländer i princip uttalade stöd för att förbjuda genmanipulerade produkter inom hela unionen.
Men Mattsson påpekade också att det finns mycket starka intressen inom industrin som vill ha GMO-produkter. Han påpekade också att Åland "får problem" om exempelvis Ab Chips kräver att potatisen ska odlas med genmanipulerat utsäde.
- Det är konsumenterna som har makten och kan välja att inte köpa GMO-produkter, påpekade Anna-Linnea Rundberg som är en av initiativtagarna till Ekologiska odlarnas namninsamling.
Ifall GMO-utsäde tillåts på Åland blir det enligt näringsministern också problematiskt med skyddszonerna, eftersom många åkerskiften är små och utspridda.
- Ska skyddszonerna då tas från de ekologiska eller konventionella åkrarna?
Lagstiftningen i sammanhanget är också komplicerad. Enligt jordbruksbyråns chef Sölve Högman kan EU komma med tvingande direktiv om att alla medlemsländer måste tillåta GMO-grödor. Detta gör man med "rättvisekravet" att varje enskild odlare inom unionen ska ha rätt att välja om de vill odla GMO-grödor, vanligt konventionellt eller ekologiskt. Men flera av dem som var med i uppvaktningen påpekade att Åland inte är något land, utan kan lyfta fram många argument som talar emot genmodifierade grödor i landskapet.
Lagstiftningen i stort inom det här området hör till rikets behörighet. När Åland år 1996 försökte förbjuda GMO-utsäde fälldes lagen av Högsta domstolen, som ansåg att saken låg utanför självstyrelsens behörighet. Domstolen jämställde då GMO med gift och konstaterade att lagstiftningen om gifter tillhör rikets behörighet.
Däremot har Åland rätt att lagstifta om utsäde. Hittills har landskapet dock tillämpat en så kallad blankettlag, vilket innebär att lagtinget bestämt att rikets lag gäller även på Åland. Men lagtinget har rätt att stifta en helt egen lag om utsäde och kan den vägen åtminstone i teorin förbjuda all användning av GMO-utsäde i landskapet. Det är en metod som exempelvis Anders Johansson och ÅPF:s ekoutskott tycker borde utnyttjas.
|
|
