|
|
14.11.2008 / Landsbygdens Folk
Regeringen vill ha mer förnybar energi och mindre energikonsumtion
De åtaganden om minskning av utsläpp, förnybar energi och effektivering av energi som EU-kommissionen föreslagit för Finlands del kan inte fullgöras utan betydande nya klimat- och energipolitiska åtgärder. Detta enligt den strategi som regeringen godkände förra veckan.
Regeringens klimat- och energistrategi är också en redogörelse för riksdagen. Enligt redogörelsen skulle Finlands utsläpp av växthusgaser 2020 ligga på en nivå som är cirka 20 procent högre än nivån 1990. Detta i fall vi inte vidtar åtgärder. Ökningen skulle nästan enbart bero på utsläppen inom energiproduktionen och industrin. EU:s målsättning är att minska utsläppen inom de här sektorerna med 21 procent från 2005 fram till 2020 med hjälp av unionen:s utsläppshandelsdirektiv.
I fråga om andra sektorer, såsom trafiken, hushållens uppvärmning och jordbruket, ska Finland genom nationella åtgärder fram till 2020 minska utsläppen med i genomsnitt 16 procent jämfört med nivån 2005 enligt kommissionens förslag. För jordbrukets del räknar man med en minskning kring 12 procent. Det ska bland annat uppnås genom att växthusgaser och energisparmål beaktas i stödpolitiken. Dessutom vill regeringen främja användningen av bland annat gödsel.
Finland vill också påverka EU:s riktlinjer för statligt stöd så att det skulle bli möjligt att använda nationella åtgärder för att begränsa utsläppen av växthusgaser.
Sedan ska det utredas vilka medel utöver vallodling på torvåker som står till buds för att minska utsläppen av växthusgaser på organiska jordar.
I redogörelsen hänvisar regeringen till att EU har en egen gemensam politik för att minska utsläppen inom bland annat jordbruket, avfallshanteringen, trafiken och minskningen av växthusgaser, så kallade F-gaser. Det här gäller alltså till 2020. EU:s riktgivande mål för 2050 har inte delats upp mellan medlemsstaterna.
I skogsbruket utgår regeringen bland annat från att användning av virke för energiproduktion ska stödas. De kolsänkor som skogarna utgör ska tryggas genom att möjligheten att flytta över skog till annan markanvändning begränsas. Skogarnas betydelse för Finland får dock inte leda till strängare krav på utsläppsminskning.
Målet är att höja andelen förnybar energi till 38 procent fram till år 2020 i enlighet med det som kommissionen föreslagit för Finlands del. Det innebär en stor utmaning och målet kan nås endast om man lyckas hejda ökningen i slutförbrukningen av energi. Höjningen jämfört med nuläget är i alla fall inte så stor som för många andra länder, vilket beror på att vi har en hög andel förnybar energi sedan tidigare. Detta inte minst tack vare vår skogsindustri med biprodukter, så som bark och svartlut. Å andra sidan krävs inte heller lika stora andelar av de länder som i dag har en låg andel förnybar energi. Dessutom är det alltså fullt möjligt att målet i EU på en 20 procents minskning av utsläppen skärps till exempelvis 30 procent.
En kraftig ökning av vedbaserad energi, avfallsbränslen, värmepumpar, biogas och vindenergi anser regeringen i vilket fall som helst är nödvändig för att uppnå målet. Exempelvis ska användningen av skogsflis ökas så att den två- eller tredubblas jämfört med nuläget.
I sina beräkningar av utvecklingen inom skogsindustrin har regeringen utgått från att mängden basprodukter inom branschen antas öka också i fortsättningen. Ändå heter det i redogörelsen att klimat- och energistrategins konsekvenser kan bli en sänkning av produktionen i skogsindustrin med upp till 11 procent 2020. Detta utgående från att utsläppspriset för ett ton koldioxid då är 30 euro.
Vindkraften ska byggas ut med cirka 6 terawattimar (TWh) fram till år 2020 vilket innebär att Finland måste bygga minst 700 nya vindkraftverk med en effekt på 3 MW.
Regeringen vill även att både produktionen av energigrödor och användningen av biogas främjas. Målet är att dessa energikällor ska ge upphov till cirka 4-5 terawattimmar årligen.
Regeringen påminner vidare om målet att de biobaserade drivbränslenas andel av alla våra drivmedel ska vara minst tio procent 2020.
Som ett nytt medel att främja den förnybara energin införs ett system med inmatningstariff som så mycket som möjligt ska följa marknadens villkor och vara så kostnadseffektivt som möjligt. Det här utreder en arbetsgrupp som arbets- och näringsministeriet har tillsatt närmare.
Regeringen räknar med att exempelvis vattenkraft och återvinningsbränslen inte har något stödbehov. Skogsflis, träpellets och åkerbiomassa är exempel på sådant som behöver litet stöd, medan biogas samt vind- och solenergi behöver mycket stöd.
|
|
