|
|
7.11.2008 / Landsbygdens Folk
EU-parlamentet debatterade jordbrukets framtid i Europa
Den globala matkrisen och klimatskyddet och deras betydelse för en europeisk jordbrukspolitik efter år 2013, diskuterades på måndagen och tisdagen i EU-parlamentet. Deltagarna var eniga om att ett expanderande jordbruk måste till för att trygga tillgången på livsmedel och energi.
Vid det interparlamentariska mötet i parlamentets jordbruksutskott medverkade såväl höjdare inom EU, som parlamentariker från medlemsländerna.
- Vårt mål bör vara ett produktivt, högeffektivt och framtidsorienterat jordbruk som bevarar landsbygden, ansåg parlamentets ordförande, tysken Hans-Gert Pöttering i sitt öppningstal.
Han påminde om att nya budgetramar för jordbruket träder i kraft år 2013. Om Lissabon-avtalet då ännu är i kraft, kommer parlamentet att ha erfarenhet av en förstärkt intressebevakning på jordbrukets område.
- Lita på att vi kommer att delta i beslutsfattandet, tillsammans med de nationella parlamenten. Deras makt ska också förstärkas, sade Pöttering.
Jordbrukskommitténs ordförande Neil Parish beklagade att EU-kommissionens förslag till CAP-hälsocheck inte innehåller några lösningar för vare sig livsmedelskrisen eller energiområdet. Förslaget säger inte ett ord om tiden efter 2013, kritiserade Parish.
- Det tar tid att vända en supertanker, försvarade sig agrarkommissionär Mariann Fischer Boel, som tillade att hälsochecken i första hand är ute efter att förbättra 2003 års jordbruksreform.
- Efter år 2013 kommer vi att lämna större plats för marknadskrafterna. Skyddsnäten försvinner inte helt, men gäller bara för stora kriser. Stödet till jordbruket kommer mer och mer att förknippas med landsbygdsutveckling och skyddet av miljön, tillade Fischer Boel.
De flesta debattörer talade för en reglerad jordbrukspolitik också framöver, men utan de drag som kännetecknade jordbrukspolitiken före 1992. Många talare tog också upp behovet av enklare regler och större planeringssäkerhet för jordbrukarna.
Avvecklingen av mjölkkvoterna oroade många deltagare. De fruktade att avvecklingen av mjölkkvoterna kan drabba många producenter hårt, i synnerhet i regioner med sämre konkurrenskraft än genomsnittet.
Den franske senatorn Jean Bizet sammanfattade diskussionen med konstaterandet att det råder enighet om behovet av en ambitiös och effektiv gemensam jordbrukspolitik. Politiken bör motsvara allmänhetens förväntningar med avseende på livsmedelsförsörjning och klimatskydd.
Patrick Ollier, ordförande för den franska nationalförsamlingens ekonomiska kommitté, framhöll att marknaden bör vara en hörnsten i jordbrukspolitiken, men inte utan reglering. Globalt behöver vi mer av CAP och inte mindre, poängterade Ollier.
|
|
