|
|
31.10.2008 / Landsbygdens Folk
Spannmålsarbetsgruppen missnöjd med prisläget
- Vi vet att vi måste jobba för att få upp spannmålspriserna, men hur vi ska gå tillväga är en annan sak, säger ordföranden för SLC:s spannmålsarbetsgrupp Erik Brinkas. Gruppen sammanträdde i tisdags och diskuterade bland annat läget på spannmålsmarknaden.
- Om man vill se något positivt i dagens läge kan vi notera att vi ligger litet bättre till med vetepriserna än genomsnittet i EU. Men våra priser på foderspannmål är å andra sidan under den europeiska nivån, och det är där vi har det stora överskottet. I Finland borde vi kanske fundera litet på odlingsarealen i framtiden så länge vi inte kan exportera för lönsamma priser. Men här måste man minnas att många av de gårdar som gör av med sina djur - särskilt de som haft mjölk- och köttboskap - fortsätter som växtodlingsgårdar, vilket betyder mer spannmålsodling på vallens bekostnad.
- I vilket fall som helst borde man fråga sig om det faktiskt är lönsamt att odla upp de svårare bitarna nästa år, det gäller i synnerhet nu när gödselpriserna har skjutit i höjden. Som det ser ut nu så går ju över hälften av det pris man får för en hektarskörd på fyra ton foderspannmål till gödsel. Med den nivå vi har på kostnaderna borde spannmålspriset vara från 200 euro per ton och uppåt i stället för neråt. Det här gör att det kanske inte lönar sig att satsa på de sämre åkrarna nästa år.
- En förklaring bland flera till att marknaden nu har utvecklat sig som den har, kan vara att det fanns för mycket luft i fjolårets priser, säger Erik Brinkas vidare. Nu finns det inte längre lånade pengar att spekulera med på världens råvarubörser i samma utsträckning som i fjol.
Spannmålsarbetsgruppen diskuterade också väntandet på likviderna, det finns ett allmänt önskemål hos jordbrukarna om att man överlag skulle kunna få ut sin likvid litet snabbare än nu.
- Det är dock inte det avgörande problemet, utan det är nog prisläget jämfört med kostnaderna som är den stora frågan för spannmålsodlarna i dagens läge.
|
|
