|
|
10.10.2008 / Landsbygdens Folk
Nu blir det grundlig revision av gruvlagstiftningen
En ny gruvlag ska trygga gruvdriften, men också garantera att den sker på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. I onsdags överlämnade en arbetsgrupp, som letts av äldre regeringssekreterare Anja Liukko sitt förslag om en proposition till näringsminister Mauri Pekkarinen (c).
En av grundprinciperna i arbetsgruppens förslag är att den som har hittat en fyndighet också har företräde att utnyttja den oavsett vem som äger fastigheten. Nyttjanderätten ska basera sig på gruvtillstånd, där bestämmelser om rättigheter och skyldigheter ska bli noggrannare än nu.
I ett gruvtillstånd ska det vara möjligt att få tillstånd att lösa in nyttjanderätten till ett område, då gruvprojektet är påkallat av "allmänt behov". Till skillnad från nu ska dock kravet på allmänt behov bedömas i varje enskilt fall. Den som bedriver gruvdrift ska ha mer omfattande skyldigheter kring avslutning och efterbehandling än nu. Man ska också ställa säkerhet för detta.
När det gäller den prövning som hänför sig till inmutnings- och gruvtillstånd så ska den basera sig på en mer helhetsbetonad granskning än nu. Då ska man bland annat beakta ställningen för fastighetsägarna och för de enskilda personer som drabbas samt konsekvenser för miljö, landskap, markanvändning och säkerhet.
När det gäller uranutvinning, föreslår arbetsgruppen att kärnenergilagen ändras så att den berörda kommunens samtycke ska krävas för gruvdrift och anrikningsverksamhet som avser produktion av uran och torium. Meningen är att statsmakten inte ska kunna gå över huvudet på en kommun som är negativt inställd, men nog att statsmakten kan säga nej i vilket fall som helst.
I sitt förslag om proposition har arbetsgruppen också ställt upp normer för ersättningarna på olika nivåer. På den pressinformation som hölls i anslutning till överräckandet av förslaget, sade näringsminister Mauri Pekkarinen att han inte ännu hade riktigt klart för sig hur juridiskt bindande de här normerna skulle vara.
Som inmutningsersättning skulle man räkna: 20 euro per hektar för de fyra första åren, 30 euro för de tre följande åren, 50 euro för de tre därpå följande åren och 100 euro för de därpå följande åren.
Ersättning för brytning är 50 euro per hektar plus 0,2 procent av det beräknade värdet av gruvmineral i den metallmalm som brutits på området eller i andra fall 10 cent per brutet ton malm. Ersättningen är dock högst en halv procent av den årliga nettoavkastningen av brutna gruvmineral. Innehavarna av ett gruvtillstånd ska också ersätta markägarna för biprodukter, högst tio procent av intäkten från försäljningen.
När det gäller guldvaskning är det årliga ersättningsbeloppet 50 euro per hektar.
Utöver det här ska ska den som svarar för verksamheten betala ersättningar för skada eller försämrande av fast eller lös egendom, försvårande av egendomens nyttjande och minskning av dess avkastning samt värdeminskningar.
Arbetsgruppens bedömning är att lagen ska vara färdig att träda i kraft 2011.
- Jag skulle gärna se att det blir 2010, fastän jag vet att det är en stram tidtabell, sade Mauri Pekkarinen vid överlämnandet.
Nu ska förslaget i alla fall på utlåtanderunda och först efter det kommer det ett förslag för statsrådet att ta ställning till. Därefter går förslaget till riksdagen som proposition.
|
|
