|
|
10.10.2008 / Landsbygdens Folk
Manglingarna om CAP går in i sin hetaste fas
Förhandlingarna om den så kallade CAP-hälsochecken är på väg in i sin intensivaste fas. Representanter för medlemsländerna träffas de närmaste veckorna för att bereda ett förslag inför rådsmötet i slutet av månaden. Men ännu är det långt till samförstånd.
Redan vid senaste veckas rådsmöte förde EU-kommissionär Mariann Fischer Boel och Frankrikes jordbruksminister Michel Barnier enskilda samtal med medlemsländernas delegationer. Man ville fastställa ländernas positioner och hålla diskussionen på ett hanterligt plan.
En del av kraven skulle förutsätta en tilläggsfinansiering av CAP. Tyskland kräver extra stöd för sina mjölkbönder och de nya medlemsländerna efterlyser en jämlikare behandling för mjölkproducenterna.
Polens jordbruksminister Marek Sawicki anser att öst och väst måste behandlas lika i den europeiska unionen. Detta förutsätter ett extra anslag på 760 miljoner euro i jordbruksbudgeten. EU-kommissionen vill lösa problemet genom att sänka de direkta gårdsstöden i de östeuropeiska länderna med tio procent till förmån för de mindre konkurrenskraftiga mjölkgårdarna. Men det går länderna inte med på, eftersom de direkta stöden endast stegvis stiger till västländernas nivå.
De östeuropeiska länderna kräver att mjölkbönderna ska få sina tio procent, men förutsätter i rättvisans namn att de direkta stöden genast ska utbetalas till fullt belopp. De nödvändiga tilläggsanslagen borde tas ur EU-budgeten. Men kommissionen vägrar att gå med på kravet. Enligt Fischer Boel står sådana belopp inte till förfogande. Inga extra anslag är planerade för mellanöversynen av CAP, inskärper Fischer Boel.
Mjölkkvoten är den avgörande frågan för flera EU-länder i samband med CAP-mellanöversynen. Den italienske jordbruksministern Luca Zaia vill höja mjölkkvoten med hela tio procent. Italien betalar ensamt omkring en fjärdedel av EU:s totala straffavgifter för kvotöverskridningar
Men också Nederländerna vill ha en höjning av mjölkkvoten på mellan två och fem procent. Enligt Fischer Boel varierar medlemsländernas benägenhet att höja mjölkkvoterna mellan noll och tio procent.
Som helhet tenderar de flesta medlemsländer att förespråka större mjölkkvotshöjningar än kommissionens förslag förutsätter. Kommissionen föreslår en årlig höjning med en procentenhet under en period av fyra år.
De tyska kraven på extra stöd ur överblivna jordbruksanslag till landets mjölkbönder stöter på patrull hos kommissionen. Detta skulle förutsätta separata beslut i ministerrådet och EU-parlamentet. Kommissionen har inte befogenheter att röra överskottsmedel.
Kommissionen och värdlandet Frankrike vill nu jämka samman viljorna till en huvudpunkter för mellanöversynen. Dessa huvudpunkter ska behandlas vid ministermötet den 19 november. Den formella omröstningen kunde därmed följa strax före jul, eller i början av det nya året.
|
|
