|
|
26.9.2008 / Landsbygdens Folk
Frankrike efterlyser mer statlig CAP-styrning
EU-värdlandet Frankrike vill att staten igen ska spela en större roll inom jordbrukspolitiken. Det framgick då jordbruksminister Michel Barnier på tisdagen presenterade sina synpunkter inför EU:s jordbruksministrar.
Frankrike är EU:s största mottagare av jordbruksstöd. Det är därför ingen tillfällighet att franske jordbruksministern Michel Barnier lyfte upp den europeiska jordbrukspolitikens utformning efter år 2013 vid det informella mötet i Annecy. Enligt Barnier är det dags att starta en bred debatt om jordbrukspolitikens utformning i framtiden. Avsikten är att jämföra olika förslag utan att ställa dem mot varandra. Det handlar om att skapa nya perspektiv.
Den franska handlingsplanen för jordbrukets framtid föreföll emellertid tämligen vag, men gav en fingervisning om värdlandets intentioner.
Enligt minister Barnier visar finanskrisen i USA och mjölkskandalen i Kina hur det går när staten drar sig ur viktiga samhällsfunktioner. De fluktuerande priserna på många jordbruksprodukter är en följd av marknadsorienteringen och riskerar att skada det europeiska jordbruket. Barnier vill införa skörde- och prisgarantier i likhet med de system som USA praktiserar i sin Farm Bill. Produktionskopplade jordbruksstöd får inte vara tabu.
Fransmännen anser att den gemensamma jordbrukspolitiken bör stå högst uppe på EU-agendan för att garantera livsmedels- och försörjningssäkerheten i EU. Jordbruket ska främja både ekologi och ekonomi och upprätthålla sysselsättningen på landsbygden.
Jordbruket har via genomförda reformer redan avlåtit sitt bidrag till klimatskyddet, anser den franska regeringen. Nu är det industrins tur att agera.
Några konkreta siffror över det framtida omfånget av EU-stöd ville Barnier inte lägga fram. Han konstaterade att det ännu är alltför tidigt att diskutera budgetfrågor. Men det framgick tydligt att Frankrike helst inte skulle ändra särskilt mycket i dagens CAP-policy.
Hos agrarkommissionär Mariann Fischer Boel rönte Barniers teser ingen större förståelse. Hon varnade för att låta EU på nytt bli ett störande element i världshandeln. Fischer Boel avvisade förslaget att ta in säkerhetsgarantier mot prisfall enligt modell från Farm Bill och försvarade de nuvarande direkta gårdsstöden. Barniers förslag att återinföra produktionskopplade stöd fick inget gehör hos kommissionären.
- Frikopplade stöd är förenliga med de internationella handelsreglerna. På den punkten framstår EU klart till sin fördel i WTO-förhandlingarna. Denna fördel får EU inte lättvindigt avstå från, betonade Fischer Boel.
Hon tillade att EU-politiken gynnar jordbrukare som reagerar på marknadens signaler. I en situation med höga livsmedelspriser uppmuntras gårdarna att öka produktionen. Därmed återställs balansen på livsmedelsmarknaden.
Jordbruksministrarna fick i sammanhanget höra Fischer Boels första visioner om den framtida jordbrukspolitiken.
Fischer Boel räknar med en omfattande omfördelning av de direkta stöden mellan EU:s jordbrukssektorer efter år 2013. De nuvarande beräkningsgrunderna, som övervägande baserar sig på spannmåls- och oljeväxtproduktionen år 2000, duger inte efter år 2013.
Enligt Fischer Boel måste de framtida direkta stöden starkare orientera sig efter miljöprestationer och andra tjänster som är önskvärda. Detta förutsätter en total omfördelning av de direkta stöden mellan jordbrukare, regioner och medlemsländer. Denna omfördelning blir säkerligen inte lätt att svälja för alla parter, tillade Fischer Boel.
|
|
