|
|
4.7.2008 / Landsbygdens Folk
Ingen skördeskadefond för Åland
En modell där man med skattemedel ersätter insatskostnader i samband med skördeskador föreslås. Modellen skulle dessutom kompletteras med möjlighet till räntestödslån vid skördeskador som överstiger 50 procents nivå.
Arbetsgruppen som lämnade sin rapport tidigare i veckan avfärdar tanken på en särskild självfinansierande skördeskadefond för Åland, eftersom man tror att uppslutningen bland de åländska jordbrukarna skulle bli alltför liten.
Arbetsgruppen, där Ålands Producentförbund varit starkt representerad, har själv ett färdigt förslag, där man försöker ange tydliga villkor för både ogynnsamma värderleksförhållanden, olika former av skördeskador samt vilka grödor som är berättigade till ersättning för skördeskada.
Arbetsgruppen betonar att just tydliga definitioner är av avgörande vikt för att ett ersättningssystem skall fungera bra.
Arbetsgruppen föreslår att följande definition ska gälla för Ålands del:
"Skördeskadeersättning kan utgå till en eller flera odlare för betydande odlaroberoende skador på grödor som är allmänt odlade i regionen och odlade i enlighet med god jordbrukshävd till följd av ogynnsamma väderleksförhållanden som kan jämföras med katastrof i form av slagregn, hagel, extrema vindförhållanden, extrem torka samt övervintringsskador till följd av extrema temperaturvariationer under vintermånaderna. Väderleksförhållandena skall vara dokumenterade av en meteorologisk institution. Ersättning kan också utgå för nischgrödor med dokumenterade odlingsförutsättningar enligt ovanstående villkor."
De största skillnaderna i denna definition jämfört med tidigare system är att frost inte anses berättiga till ersättning för skördeskada samt att väderleksförhållandena måste vara dokumenterade.
|
|
