|
|
27.6.2008 / Landsbygdens Folk
EU-länder vill inte ha krökta gurkor
EU-direktivet om gurkors kurvatur har länge varit det klassiska exemplet på småpetig Bryssel-byråkrati. EU-kommissionen vill nu avskaffa reglerna, men medlemsländerna stretar emot. Agrarkommissionär Mariann Fischer Boel är överraskad.
Fischer Boel har nyss lanserat ett förslag som siktar på att avveckla onödiga marknadsnormer. Hon vill stryka 26 av 36 normer för frukt och grönsaker, bland annat för gurkor och morötter samt bönor, blomkål, spenat, vattenmelon etc. Idén är att frukt och grönsaker som inte fyller EU-normerna gott och väl kan marknadsföras till konsumenterna, trots vissa skönhetsfel.
Men en majoritet av medlemsländerna avvisar initiativet. Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Spanien och en rad andra medlemsländer vill behålla de nuvarande reglerna som de är. Endast åtta länder stöder Fischer Boel. Medlemsländerna anser att handeln skulle lida om reglerna tas bort. Reglerna om den maximala kurvaturen - 20 millimeter på en längd av 10 cm - garanterar raka gurkor som går att förpacka på ett utrymmessparande sätt.
Fischer Boel hade tänkt sig att krokiga gurkor skulle förses med en etikett som deklarerar att de lämpar sig för inkokning. Men den positiva responsen uteblev också på den punkten.
Medlemsländernas negativa inställning har inte fått Mariann Fischer Boel att ge upp. I juli vill hon lägga fram ett officiellt lagförslag. I EU-parlamentet har förslaget fått ett mer välvilligt bemötande än bland medlemsländerna.
Normerna för gurkornas utseende har i åratal symboliserat EU:s inblandning i medlemsländernas angelägenheter. Men faktum är att handelsnormerna inte är ett påhitt av EU. De första handelsnormerna utvecklades redan vid sekelskiftet i USA, i takt med att frukt och grönsaker började transporteras över större avstånd. Detaljerade normer garanterade köparen att den levererade varan uppfyllde den önskade kvaliteten.
I Europa skapades de första kvalitetsnormerna för frukt, grönsaker, kött och ägg redan på 1920-talet. Sedan år 1949 är det FN som styr standardiseringen, bland annat på basen av årliga diskussioner med EU. Enligt EU:s grundförordning ska EU harmoniera sin lagstiftning med de regler som FN ställer upp.
|
|
