|
|
6.6.2008 / Landsbygdens Folk
Nu börjar kartläggningen av de sura jordarna
Stöter man på svart lera med en ganska kraftig lukt då man dikar eller annars gräver i marken, så kan man vara rätt säker på att man nått ett lager med sur sulfidjord. När den här sulfidjorden kommer i kontakt med syre byter den namn till sulfatjord och blir genast en fara för miljön. Svavlet i jorden bildar svavelsyra och olika metaller faller ur. Vid ett kraftigt regn sköljs alla dessa ämnen ut i vattendragen med, ibland förödande, konsekvenser för livet i vattnet.
I motsats till vad man kanske tror är det inte alltid lågt pH-värde som tar kål på fisken. Minst lika farligt, om inte farligare, är de olika metallerna som sköljs ut.
Som bäst söker man finansiering för ett projekt där man ska söka lösningar för minskning av de sura sulfatjordarnas skadeverkningar. Geologiska forskningscentralen är koordinator. Andra aktörer i projektet är bland andra Finlands miljöcentral, Västra Finlands miljöcentral, MTT, ÖSP, ÖSL samt flera universitet. I ett delprojekt ska man bland annat kartera sulfat- och sulfidjordar på åker-, skogs- och torvmark.
- Vi ska ta reda på var de sura jordarna finns och på vilket djup. 2009 ska vi göra en pilotkartering på fyra-fem ställen. Då ska vi utarbeta en karteringsmetod så att vi kostnadseffektivt kan kartera stora områden. Eftersom sulfidleran leder elektricitet kan det utnyttjas vid kartläggningen, säger FD Peter Edén, miljögeolog på Geologiska forskningscentralens enhet i Karleby.
Det kan nämligen behövas en rätt detaljerad kartläggning, eftersom två grannskiften inte behöver vara likadana. Det ena skiftet kan bestå av sura jordar, men inte det andra. Det visar en noggrann kartläggning som man gjort vid Lestijoki. I ett område kan också sulfidjorden ligga på fyra meters djup, i ett annat på en meters djup.
På basen av karteringen kommer man i ett av delprojekten att se vad man kan göra för att sura åkrarna inte ska lakas ur. Peter Edén säger att det bland annat kan bli aktuellt att dämma upp diken eller börja odla nya grödor som är mera fukttåliga.
- Ifall det blir aktuellt med att täppa till diken och höja vattennivån så måste det också finnas möjlighet till stöd för den som drabbas.
I det delprojekt där ÖSP och ÖSL skall leda ska man bland annat se på vad man kan göra rent praktiskt. Här ingår bland annat information till jordbrukarna och skogsägarna. Till exempel kan det handla om direktiv hur man ska sköta den reglerade dräneringen.
|
|
