|
30.5.2008 / Landsbygdens Folk
Rumänien riskerar att förlora EU-bidrag
EU hotar att dra in 300 miljoner euro i jordbruksstöd till Rumänien om landet inte snarast får fason på sina stödadministration. Stödbeloppet måste utbetalas till jordbrukarna före slutet av juni, annars väntar sanktioner, uppger EU-kommissionen.
Ytterligare 400 miljoner euro från Bryssel står under uppsikt. I detta fall handlar det om stöd för 2007. Enligt jordbruksminister Dacian Ciolos beror de långsamma stödbetalningarna på problem hos de ansvariga jordbruksbyråerna i regionerna.
Sammanlagt har stödadministrationen Apia registrerat 1,2 miljoner stödansökningar för år 2007. I slutet av april, då endast två månaders tidsfrist återstod, hade Apia betalat ut futtiga 70 miljoner euro av de 400 miljoner euro som Bryssel hade ställt till förfogande.
Enligt jordbruksminister Ciolos arbetar stödbyrån nu för högtryck för att få ut betalningarna i tid. Rumäniens producentorganisationer har hotat att dra landets jordbruks- och ekonomiministerier inför rätta om pengarna inte når ut till jordbrukarna. Producentordförande Vlorel Matel inskärper att EU-stöden ingalunda är några allmosor. Det handlar om betalningar som enligt lag står till jordbrukarnas disposition.
Men det är främst välmående producenter som kommer i åtnjutande av EU-stöden. Enligt jordbruksministeriet finns det 4,5 miljoner bönder i Rumänien, varav tre miljoner odlar åkerlappar som är mindre än en hektar. Enligt CAP beviljas stödet inte till gårdar under en hektar. Många bönder har därför slagit ihop sina åkrar för att uppfylla kravet.
Ett problem är att EU-stöden endast betalas ut via ett bankkonto. Men många bönder saknar ett eget konto, eller är tvungna att göra en lång och dyr resa till närmaste stad för att lyfta pengarna.
Enligt Apia-chefen Dan Gherghelas förefaller det som om endast medelstora och stora jordbruk skulle göra sig mödan att söka EU-stöd. Han konstaterar att endast 700.000 ansökningar har lämnats in i år, mot 1,2 miljoner senaste år.
Den markanta minskningen beror delvis på att många småbrukare har slagit samman sina ägor med grannar eller större enheter. För de fattigaste bönderna är ansökningsprocessen så krånglig och dyr, att de hellre avstår från att lämna in sina ansökningar.
|
|